Steady state

Är du en av alla de uthållighetsidrottare som tycker att allt känns så mycket bättre efter bara en stunds löpning? Är det rent av så att de första kilometrarna på antingen ett träningspass eller en tävling kan kännas riktigit tunga och varför pratas det alltid om att man inte ska gå ut för hårt i början? Den fysiologiska sanningen bakom detta faktum stavas Steady state eller andra andningen som det också lite förenklat skulle kunna översättas till. Steady state är ett tillstånd du kommer till när pulsen stabiliserats efter den inledande pulstoppen och du kommer in i det som ofta kallas för arbetspuls, ett läge som du kan arbeta i under en längre tid. Det är den snabba pulsökningen i början som gör att du känner hur tungt den första stunden är, hur blodsmaken kommer och hur benen känns tunga trots att du bara sprungit några kilometer av exempelvis ditt långpass. Under din distansträning är det meningen att du ska ligga på din steady state nivå för att vänja kroppen vid detta och det är genom intervallträning som denna nivå flyttas framåt. Med tanke på detta framstår det ju som viktigt att så snabbt som möjligt uppnå steady state. Där finns det ett svar: Uppvärmning. Genom att värma upp ordentligt och inkludera en serie stegringslopp, dvs korta tempostegringar får du snabbare upp pulsen till en sådan nivå. Se dock till att inte passera steady statenivån allt för mycket under uppvärmningen då det lätt bilas en syreskuld i musklerna som leder till en ökad laktatkänslighet. Se därför till att öka på mycket långsamt så kroppen hinner anpassa sig vid den ökade belastningen. Om du, precis som många gör uppvärmningen till en del av ett längre distanspass så är det viktigt att du verkligen går ut långsamt för att sedan ökar successivt för att uppnå samma effekt.